Nu är jag i Henley Beach, Adelaide, södra Australien, där
jag tillbringade våren 2008. Det var sommar där, så varje dag började med ett
morgondopp och en promenad längs stranden. Det som slog mig var alla lösa
hundar som glatt minglade med andra hundar, badande människor och flanörer.
Mingus hade just fötts i Norge och jag längtade efter valpen, så det var
härligt att bli en del av denna stora hund-och människoflock.
Flocken gick under benämningen the Beach Dogs, och alla
tycktes känna alla. På kiosken hade de satt upp foto på hundarna med namn och
lite rolig information, som t ex “ Sam, a mix of everything small and feisty
under the sun, may be the smallest but thinks he’s the leader of the pack. The
bigger dogs happily play along with his dreams of grandeur.” Människorna lekte
och badade med hundarna, en del ignorerade hundarna som ignorerade dem också,
men ingen tycktes vilja begränsa eller stoppa hundarnas fria lek.
Strandhundarna i Henley Beach, södra Australien |
Tänk om vi kunde få till sådan samförstånd i Hägernäs Strand!
Hemma igen diskuterade jag idén med Michael Schmidt, som delade min vision. 2009
startatde vi “Strandhundarna i Hägernäs Strand” som, inspirerad av the Beach
Dogs in Henley Beach, hade som ledord att verka för harmoni i närområdet genom
att främja intresse och kunskap om hundar.
Nu är jag
tillbaka och allt är sig likt, även om maten blivit lite dyrare har vi råd att
äta ute i Henley Square, njuta av god mat i den tropiska natten. Hundarna får vara lösa på stranden mellan
klockan 20 på kvällen och klockan 10 på morgonen, så jag njuter i fulla drag.
Mina nya badkompisar |
Det blir svårt
att komma hem till svensk vinter, men visionen som föddes här har fått ny
näring – kan Henley Beach, så kan vi.
Claudia