Dagens Nyheter publicerar just nu en serie om hundars betydelse för människors hälsa (länkarna se nedan) och Thomas Lerners artikel i dag, del tre i serien, tar upp Frösunda Activera Hundcenter i Täby, ett hunddagis där personer med neuropsykiatriska funktionshinder som Asperger och autism arbetstränar. De har ofta svårt att läsa av andra människor, och kommunikationen med hundar är rakare, och därför enklare. Camilla Martinsson, anställd på dagiset, upplever att "människor har sina sociala koder, det blir inte lika komplicerat med hundarna." I arbetet med hundarna utvecklas självförtroendet och förmågan att ta ansvar, viktiga egenskaper för att kunna få "ett vanligt arbete."
Internationell forskning har länge påvisat att umgänge med djur, och då speciellt hundar, har en positiv inverkan på den psykiska och fysiska hälsan. Vi vet att stressen minskar, blodtrycket sjunker, samtidigt som kontakt med djur utvecklar den sociala kompetensen och förmågan att känna empati. En svensk studie fastslår, tvärtemot gängse uppfattning, att barn som i tidig ålder har kontakt med hundar löper mindre risk än andra att utveckla astma och allergi, och så blir de lyckligare (Margareta Håkanssons rapport "Djurens betydelse för människors hälsa" SLU 2009).
Hundar i synnerhet kan hjälpa människor med olika funktionshinder att öka sin livskvalitet, bara genom att finnas till, genom att acceptera människan som hon är . Eller som Camilla Martinsson uttrycker det, "Hundarna älskar mig även om jag någon dag skulle må dåligt. De tröstar, bryr sig om mig och vill ha mig - oavsett mitt stämningsläge." Vi vet att även äldre vinner på umgänge med djur; de är friskare, mindre depressiva och återhämtar sig snabbare efter operationer. För två år sen startade projektet "Hund i vården" i Uppsala som utbildar personal i hur man kan använda hundar på äldreboenden och i demensvården, och hur rehabiliteringen av strokepatienter kan gynnas av kontakt med hundar.
Själv har jag just startat på ett forskningsprojekt, (M)animal, om djurens roll, speciellt då hundar, i litteraturen som nu samlar forskare över disciplingränserna. Jag ska delta i några konferenser framöver och återkommer med uppdateringar.
Claudia
Mer läsning ur DN:s serie "Bästa vännen"
* ”Tass” — planer på hundprojekt inom den svenska kriminalvården
* ”Hunden gav mig människovärde”
* Thomas Lerner: Trusty tröstade vilsen yngling
* Etnobiologen: ”Vi människor vill få bort djuret i hunden.”
* ”Tillsammans med Zelda kan jag bara vara”
onsdag 24 februari 2010
söndag 14 februari 2010
Bokrecension: Hundars och Vargars Beteende - Myter och Fakta
Freddy Worm Christiansen, Hundars och Vargars Beteende: Myter och Fakta (K.Malm Tanke i Tryck, 2009).
Hundar är populära, och i takt med att alltfler människor skaffar hund, översvämmas marknaden av böcker och tv program om hundens beteende och hunduppfostran.
Det som tas upp handlar till stor del om hundproblem och problemhundar, och varje tv-kanal med självaktning har program där hundägare får hjälp och råd av hundexperter.
Det finns en rad olika träningsmetoder och förklaringsmodeller, och medan hundpsykologer som Anders Hallgren har förespråkat mjuka metoder, har andra framhållit vikten av ledarskap för att ha kontroll över sin hund. På TV visar Barbro Börjesson, Victoria Stilwell och inte minst Cesar Millan att problembeteenden bottnar i vad de kallar dåligt ledarskap, och sedan demonstrerar de hur enkelt man kan komma tillrätta med ett oönskat beteende genom att ta på sig ledarrollen.
Ledarskapstänkandet är djupt förankrad i teorier om vargars beteende, och eftersom hunden anses härstamma från vargen, används dessa teorier ofta i hundträning. Som hundägare är vi förtrogna med begrepp som rangordning, alfahane, och dominansbeteende.
Vi har lärt oss att alfaparet befäster sin ledande ställning genom att visa dominans, som bl a yttrar sig i att de äter först, att de ignorerar flocken vid hemkomsten, och att de kräver absolut underordning av övriga individer. Översatt till samlivet med hunden betyder det att hunden som tränger sig ut först genom ytterdörren försöker klättra i hierarkin, och att det är viktigt att visa hunden vem det är som bestämmer genom att hindra den. Vi får lära oss vikten av att ignorera hunden när vi kommer hem och att låta hunden vänta medan familjen äter. För så gör vargen.
Nu har det kommit en bok som ifrågasätter den tolkningen genom att presentera nya förklaringar och insikter. Freddy Worm Christiansen är biologen som har vigt sitt liv åt varg- och hundforskning, och den danska titeln – Hundes och ulves atfærd . Ny indsigt i aggression, lederskab og signaler – visar att det just är tankar om ledarskap och aggression som intresserar honom. Det som driver honom är naturvetarens credo att ”sanningen inom biologin är ett dynamiskt begrepp som hela tiden ska revideras i takt med att ny kunskap kommer fram” (12).
Boken inleds med ett förord av översättaren och förläggaren Kerstin Malm, fil dr i etologi, följt av författarens egen presentation där vi får veta att Christiansen har grundat och drivit Lungholm Ulvepark vid Rødby 1973 -1991 och Egholm Ulvecenter vid Nysted 1992 - 1998. Inledningen beskriver att syftet med boken är att dela med sig av sin forskning som sträcker sig över 35 år så att läsaren ”kan använda informationen … för att förbättra sin insikt och förståelse av vargens och hundens beteende” (13).
Boken är indelad i tre avsnitt och ger sig i kast med att ifrågasätta 40 etablerade föreställningar (”myter”) om vargars och hundars beteende. Den är genomgående väldigt pedagogisk, med tydliga exempel, definitioner och slutsatser. Varje kapitel tar upp ett beteende och hur det tolkats, för att sen sätta det i olika sammanhang: observationer av vargar i naturen, i fångenskap, hans egna erfarenheter med vargar och hundar i stort.
Biologiska överväganden diskuteras innan Christiansen drar slutsatser som i sin tur leder till förslag hur vi bör förstå och hantera ett visst beteende, som ofta går stick i stäv med vad som sagts om vargar tidigare. Christiansens Hundars och Vargars Beteende baseras på en gedigen vetenskaplig undersökning, som har mycket att tillföra debatten och väcker frågor som varje hundägare förr eller senare måste ta ställning till. Ett index underlättar att slå upp olika begrepp, och vill man fördjupa sig i ämnet, finns en litteraturlista som listar titlar på svenska, danska, engelska och tyska.
I det följande ska jag kort ta upp hur Christiansen ser på tre begrepp som används flitigt i debatten om hunduppfostran – ledarskap, dominans och rangordning. Christiansen driver tesen att det vedertagna ledarskapsbegreppet vilar på ett missförstånd om förhållandena i vargflocken, som han boken igenom belyser med många exempel. Han påminner oss om att rangordningen i en vargflock är till för att skapa lugn och stabilitet; rangordningssystemet brukar vara ”linjärt inom och komplext (nätformad) mellan könen” (38).
Rangkamper är ritualiserade och händer mycket sällan i naturen, eftersom de flesta grupper består av föräldrar och ungar, och ungvargar har möjlighet att lämna flocken för att bilda en egen. Han påpekar att de flesta observationer görs på vargar i fångenskap där det inte ges denna möjlighet, vilket påverkar rangordningsförhållandena. Detta leder till feltolkningar, som sen projiceras på hundar. Ett dubbelfel, skriver Christiansen, för hundar är inte vargar, och hundflockar beter sig olika beroende på rastillhörighet – vissa kan ”leva tillsammans i flock utan att tydligt markera rangskillnader” (37). Men viktigast är att förstå att hundar inte bildar flock med människor, och att de därför inte ”kämpar … om rang med människor” (41).
Men hur ska vi då förstå hundens dominansbeteende, situationer vi känner igen från Cesar Millans ”Mannen som talar med hundar”: hunden morrar när man vill ta bort matskålen, när man sitter i soffan, när man ligger i sängen. Förklaringar brukar vara att hunden försöker ta över ledarpositionen i familjen, att den vinner om vi accepterar hotelsen, och att det kommer att bli värre om vi inte sätter ner foten. Christiansen skriver att denna tolkning vanligen leder till två reaktioner hos hundägaren; antingen ilska med ”bestraffning och hårdhänt hantering av hunden för att ’hålla den nere’” eller rädsla och ”eftergivenhet med hundens alla påfund” – strategier som tenderar att försämra relationen mellan hund och ägare, och som inte sällan slutar med avlivning (17).
Själv förklarar Christiansen morrandet med ”zonförsvar” som är försvar av äganderättszoner, ”området runt ett djur eller en djurflock” (18). De försvarar helt enkelt resurser, rätten att äta och sova ifred. Vi får en ingående beskrivning och definition av ägandezoner, zonförsvar, flockbegreppet och rangordning, med slutsatsen att hundar skiljer sig från vargar och att ”gemenskapen mellan människor och hundar har … ganska få likheter med en hundflock” (32). Med andra ord, hunden kan skilja på hundar och människor, och morrar den när vi försöker att ta matskålen tyder det på bristande tillit och osäkerhet snarare än dominans och ledarambitioner.
Ledarskapstanken som vann mark på 80-talet bygger på idén att underlätta för hundägare genom att efterlikna ”förhållandet i en välfungerande vargflock” med ägaren som ”flockledare och hunden en underordnad flockmedlem” (81). Enligt Christiansen vilar det på ett stort missförstånd: ”att ledarhanen i en vargflock hade fullständigt företräde till alla resurser och att detta företräde användes konsekvent, restriktivt och med ’dominans’” (81).
Ett missförstånd som resulterade i mantrat att hundägaren ”är flockledare för sin hund och beteendeproblem beror i grund och botten på dåligt ledarskap” (82). Med andra ord, hunden måste hållas nere om den inte ska ta makten. Ett synsätt som ofta leder till fler problem och inte sällan till avlivning, en tragedi för hunden och ägaren. Christiansen påtalar att fler och fler överger de restriktiva reglerna i takt med att vargforskningen visar att vargflockar inte fungerar enligt restriktiva regler. Restriktiva ledarskapsregler är dessutom kontraproduktiva eftersom de är avståndsökande och så försvårar inlärning.
Här ligger författaren helt i fas med etologer och hundpsykologer som förespråkar mjuka metoder som bygger på positiv förstärkning, där önskat beteende belönas och oönskat beteende ignoreras. Människan som lärare, inte ledare, och där inlärning bygger på motivation och samarbete istället för bestraffning av felbeteende.
Christiansens Hundars och Vargars Beteende är en bok som varje hundägare bör läsa, om så bara för att ta del av vargforskningens senaste rön, och för att ta ställning till hur man ser på sin hund och sin egen roll i dess uppfostran. Själv tycker jag att den är viktig eftersom den påminner oss om något som borde vara självklart men som vi tycks glömma bort lite då och då: hundar är inte vargar (aveln förändrar inte bara utseendet utan påverkar även beteendet, tänk bara på alla rasspecifika egenskaper), och hundar som lever med människor lever inte i en flock utan i just en familjegemenskap med allt det innebär.
- Claudia -
Vill du veta mera, eller kanske få en chans att diskutera med Freddy Worm Christiansen, kan du lyssna på honom den 27 mars i Stockholm, i samarbete med Dogma. Mera information på http://www.dogma.nu/
Hundar är populära, och i takt med att alltfler människor skaffar hund, översvämmas marknaden av böcker och tv program om hundens beteende och hunduppfostran.
Det som tas upp handlar till stor del om hundproblem och problemhundar, och varje tv-kanal med självaktning har program där hundägare får hjälp och råd av hundexperter.
Det finns en rad olika träningsmetoder och förklaringsmodeller, och medan hundpsykologer som Anders Hallgren har förespråkat mjuka metoder, har andra framhållit vikten av ledarskap för att ha kontroll över sin hund. På TV visar Barbro Börjesson, Victoria Stilwell och inte minst Cesar Millan att problembeteenden bottnar i vad de kallar dåligt ledarskap, och sedan demonstrerar de hur enkelt man kan komma tillrätta med ett oönskat beteende genom att ta på sig ledarrollen.
Ledarskapstänkandet är djupt förankrad i teorier om vargars beteende, och eftersom hunden anses härstamma från vargen, används dessa teorier ofta i hundträning. Som hundägare är vi förtrogna med begrepp som rangordning, alfahane, och dominansbeteende.
Vi har lärt oss att alfaparet befäster sin ledande ställning genom att visa dominans, som bl a yttrar sig i att de äter först, att de ignorerar flocken vid hemkomsten, och att de kräver absolut underordning av övriga individer. Översatt till samlivet med hunden betyder det att hunden som tränger sig ut först genom ytterdörren försöker klättra i hierarkin, och att det är viktigt att visa hunden vem det är som bestämmer genom att hindra den. Vi får lära oss vikten av att ignorera hunden när vi kommer hem och att låta hunden vänta medan familjen äter. För så gör vargen.Nu har det kommit en bok som ifrågasätter den tolkningen genom att presentera nya förklaringar och insikter. Freddy Worm Christiansen är biologen som har vigt sitt liv åt varg- och hundforskning, och den danska titeln – Hundes och ulves atfærd . Ny indsigt i aggression, lederskab og signaler – visar att det just är tankar om ledarskap och aggression som intresserar honom. Det som driver honom är naturvetarens credo att ”sanningen inom biologin är ett dynamiskt begrepp som hela tiden ska revideras i takt med att ny kunskap kommer fram” (12).
Boken inleds med ett förord av översättaren och förläggaren Kerstin Malm, fil dr i etologi, följt av författarens egen presentation där vi får veta att Christiansen har grundat och drivit Lungholm Ulvepark vid Rødby 1973 -1991 och Egholm Ulvecenter vid Nysted 1992 - 1998. Inledningen beskriver att syftet med boken är att dela med sig av sin forskning som sträcker sig över 35 år så att läsaren ”kan använda informationen … för att förbättra sin insikt och förståelse av vargens och hundens beteende” (13).
Boken är indelad i tre avsnitt och ger sig i kast med att ifrågasätta 40 etablerade föreställningar (”myter”) om vargars och hundars beteende. Den är genomgående väldigt pedagogisk, med tydliga exempel, definitioner och slutsatser. Varje kapitel tar upp ett beteende och hur det tolkats, för att sen sätta det i olika sammanhang: observationer av vargar i naturen, i fångenskap, hans egna erfarenheter med vargar och hundar i stort.
Biologiska överväganden diskuteras innan Christiansen drar slutsatser som i sin tur leder till förslag hur vi bör förstå och hantera ett visst beteende, som ofta går stick i stäv med vad som sagts om vargar tidigare. Christiansens Hundars och Vargars Beteende baseras på en gedigen vetenskaplig undersökning, som har mycket att tillföra debatten och väcker frågor som varje hundägare förr eller senare måste ta ställning till. Ett index underlättar att slå upp olika begrepp, och vill man fördjupa sig i ämnet, finns en litteraturlista som listar titlar på svenska, danska, engelska och tyska.
I det följande ska jag kort ta upp hur Christiansen ser på tre begrepp som används flitigt i debatten om hunduppfostran – ledarskap, dominans och rangordning. Christiansen driver tesen att det vedertagna ledarskapsbegreppet vilar på ett missförstånd om förhållandena i vargflocken, som han boken igenom belyser med många exempel. Han påminner oss om att rangordningen i en vargflock är till för att skapa lugn och stabilitet; rangordningssystemet brukar vara ”linjärt inom och komplext (nätformad) mellan könen” (38).
Rangkamper är ritualiserade och händer mycket sällan i naturen, eftersom de flesta grupper består av föräldrar och ungar, och ungvargar har möjlighet att lämna flocken för att bilda en egen. Han påpekar att de flesta observationer görs på vargar i fångenskap där det inte ges denna möjlighet, vilket påverkar rangordningsförhållandena. Detta leder till feltolkningar, som sen projiceras på hundar. Ett dubbelfel, skriver Christiansen, för hundar är inte vargar, och hundflockar beter sig olika beroende på rastillhörighet – vissa kan ”leva tillsammans i flock utan att tydligt markera rangskillnader” (37). Men viktigast är att förstå att hundar inte bildar flock med människor, och att de därför inte ”kämpar … om rang med människor” (41).
Men hur ska vi då förstå hundens dominansbeteende, situationer vi känner igen från Cesar Millans ”Mannen som talar med hundar”: hunden morrar när man vill ta bort matskålen, när man sitter i soffan, när man ligger i sängen. Förklaringar brukar vara att hunden försöker ta över ledarpositionen i familjen, att den vinner om vi accepterar hotelsen, och att det kommer att bli värre om vi inte sätter ner foten. Christiansen skriver att denna tolkning vanligen leder till två reaktioner hos hundägaren; antingen ilska med ”bestraffning och hårdhänt hantering av hunden för att ’hålla den nere’” eller rädsla och ”eftergivenhet med hundens alla påfund” – strategier som tenderar att försämra relationen mellan hund och ägare, och som inte sällan slutar med avlivning (17).
Själv förklarar Christiansen morrandet med ”zonförsvar” som är försvar av äganderättszoner, ”området runt ett djur eller en djurflock” (18). De försvarar helt enkelt resurser, rätten att äta och sova ifred. Vi får en ingående beskrivning och definition av ägandezoner, zonförsvar, flockbegreppet och rangordning, med slutsatsen att hundar skiljer sig från vargar och att ”gemenskapen mellan människor och hundar har … ganska få likheter med en hundflock” (32). Med andra ord, hunden kan skilja på hundar och människor, och morrar den när vi försöker att ta matskålen tyder det på bristande tillit och osäkerhet snarare än dominans och ledarambitioner.
Ledarskapstanken som vann mark på 80-talet bygger på idén att underlätta för hundägare genom att efterlikna ”förhållandet i en välfungerande vargflock” med ägaren som ”flockledare och hunden en underordnad flockmedlem” (81). Enligt Christiansen vilar det på ett stort missförstånd: ”att ledarhanen i en vargflock hade fullständigt företräde till alla resurser och att detta företräde användes konsekvent, restriktivt och med ’dominans’” (81).
Ett missförstånd som resulterade i mantrat att hundägaren ”är flockledare för sin hund och beteendeproblem beror i grund och botten på dåligt ledarskap” (82). Med andra ord, hunden måste hållas nere om den inte ska ta makten. Ett synsätt som ofta leder till fler problem och inte sällan till avlivning, en tragedi för hunden och ägaren. Christiansen påtalar att fler och fler överger de restriktiva reglerna i takt med att vargforskningen visar att vargflockar inte fungerar enligt restriktiva regler. Restriktiva ledarskapsregler är dessutom kontraproduktiva eftersom de är avståndsökande och så försvårar inlärning.
Här ligger författaren helt i fas med etologer och hundpsykologer som förespråkar mjuka metoder som bygger på positiv förstärkning, där önskat beteende belönas och oönskat beteende ignoreras. Människan som lärare, inte ledare, och där inlärning bygger på motivation och samarbete istället för bestraffning av felbeteende.
Christiansens Hundars och Vargars Beteende är en bok som varje hundägare bör läsa, om så bara för att ta del av vargforskningens senaste rön, och för att ta ställning till hur man ser på sin hund och sin egen roll i dess uppfostran. Själv tycker jag att den är viktig eftersom den påminner oss om något som borde vara självklart men som vi tycks glömma bort lite då och då: hundar är inte vargar (aveln förändrar inte bara utseendet utan påverkar även beteendet, tänk bara på alla rasspecifika egenskaper), och hundar som lever med människor lever inte i en flock utan i just en familjegemenskap med allt det innebär.
- Claudia -
Vill du veta mera, eller kanske få en chans att diskutera med Freddy Worm Christiansen, kan du lyssna på honom den 27 mars i Stockholm, i samarbete med Dogma. Mera information på http://www.dogma.nu/
fredag 5 februari 2010
Ispromenaden på Hägernäsviken
Dimma över Hägernäsviken påverkade inte promenaddeltagarnas humör
Men snön på iset var ganska djup
... och vi höll oss nära stranden
Vilken glädje att se hundarna så lyckliga
Vad ska vi hitta på nu? Har du godis?
Smile!
Foto: Maria Hellström och Michael Schmidt
tisdag 2 februari 2010
Strandhundarnas webbsajtkrångel
Jo, Strandhundarnas webbsajt har varit ostabil under hela januari 2010. Ibland var det bara lite trögt när en sida skulle laddas. Ofta hände dock ingenting och efter en tid meddelade webbläsaren en sk time-out.
Vi bokade vårt webbhotell hos One.com, som hittills har varit bra - mycket värde för lite pengar.
Så står det på One.coms hemsida:
99,999% uptime. Det motsvarar alltså en teoretisk avbrott av maximalt 5 minuter. Per år! Garanterat!
Men så gick det inte för oss. Under januari var det "The connection to the server has timed out". Gång på gång. Timmarlångt.
Gång på gång kontaktade jag deras support (man får skriva, de svarar inte på telefon).
Exempel:
Det var den 11 januari. One.com medgav ej att de hade problem. Enligt dem var det JAG som hade problem. Suck.
Sedan insåg de att det är på deras sida som felen ligger. Flera gånger kontakt med supporten igen. Så här var typiskt:
Alltså standardsvar, sedan löftet om att snart är problemen löst osv. Ingetdera! Det blev bara värre och värre. Vid slutet av januari var webbsajten mer "nere" än "uppe".
Och supporten blev alltmer ovillig:
Ursäkta att jag störde.
Pinsam!
Och jag hade just fördelat visitkort med www.strandhundarna.se på. "Välkommen på vår hemsida!" Pinsam, pinsam...
Och så här förklarade One.com saken den 2 februari 2010 på sin hemsida, efter en månads strul:
Vi bokade vårt webbhotell hos One.com, som hittills har varit bra - mycket värde för lite pengar.
Så står det på One.coms hemsida:
One.com’s datacenter är placerat hos Interxion, som erbjuder serverrum-faciliteter av världsklass, och garanterar 99,999% uptime. Se www.interxion.com för ytterligare information.
99,999% uptime. Det motsvarar alltså en teoretisk avbrott av maximalt 5 minuter. Per år! Garanterat!
Men så gick det inte för oss. Under januari var det "The connection to the server has timed out". Gång på gång. Timmarlångt.
Gång på gång kontaktade jag deras support (man får skriva, de svarar inte på telefon).
Exempel:
Arjun: Thank you for using One.com 24/7 Interactive Online Support. How may I assist you?
you: Since several hours, the server for strandhundarna.se has been extremely slow. FTP and web response.
Arjun: Hi
Arjun: Please hold on while I check
Arjun: it seems to be working fine here, please check now
you: No, it is still slow
Arjun: It is not slow here, it is possible that it is due to a network issue at your end.
you: No, other sites respond normal, it's only strandhundarna.se
you: And it is also via FTP
Arjun: I have refreshed your webspace now, the performance should be better after 20 minutes time.
Det var den 11 januari. One.com medgav ej att de hade problem. Enligt dem var det JAG som hade problem. Suck.
Sedan insåg de att det är på deras sida som felen ligger. Flera gånger kontakt med supporten igen. Så här var typiskt:
Cedric: Thank you for using One.com 24/7 Interactive Online Support. How may I assist you?
you: Hello, the server with strandhundarna.se is slow, again.
Cedric: This is a known issue due to some technical glitch at the server end and should be fixed at the earliest. In the mean time, I would appreciate your patience in this regard. I am unable to give you the exact time frame in which this issue will be resolved. Our engineers are working round the clock to resolve this isssue. I assure you that this will be resolved as soon as possible.
you: There have been problems before.
you: It has happened several times before. We are really disappointed.
Cedric: We apologize for the issue being experienced
Alltså standardsvar, sedan löftet om att snart är problemen löst osv. Ingetdera! Det blev bara värre och värre. Vid slutet av januari var webbsajten mer "nere" än "uppe".
Och supporten blev alltmer ovillig:
Anders: Thank you for using One.com 24/7 Interactive Online Support. How may I assist you?
you: strandhundarna.se is down since hours
you: noffe.se is up
Anders: We are currently experiencing problems. We have already reported the case to our technicians and they are working on it. We expect it to be up and running again at the soonest, but do not have a specific time frame. We appreciate your patience in this regard and apologize for all inconveniences. I have to close this chat now, since I cannot provide you with the support you deserve. You are most welcome to contact us again in a few hours, when we hope to have the problems solved. Kindly follow this page for futher advice:
Anders: https://www.one.com/en/info/profile
info: Chat session has been terminated by the site operator.
Ursäkta att jag störde.
Pinsam!
Och jag hade just fördelat visitkort med www.strandhundarna.se på. "Välkommen på vår hemsida!" Pinsam, pinsam...
Och så här förklarade One.com saken den 2 februari 2010 på sin hemsida, efter en månads strul:
... One.com has until now only used HP as the supplier of servers, but as of the summer 2009 we entered into an agreement with IBM regarding supply of blade servers. We have recently put a part of the new servers into service.
The server type has unfortunately caused problems for our service. To a large part of our customers this has meant periodical downtime for websites as well as many customers for short periods have not been able to read mail without experiencing clearly notable delays.
The hardware that has caused the problems has been delivered to One.com by one of IBM's subcontractors. Today technicians from IBM are working closely together with our own technicians to solve the issues.
The technically detailed explanation is that an error occurred in the IBM-supplied switch module in which the blade servers are mounted. It is a brand new switch type from Blade Network Technologies. Periodically a heavy network noise is registered from the switch enclosure modules. The noise is disturbing the service, and occasionally spreading the problems to large parts of our network, making the whole network unavailable.
The solution we are about to implement is a total replacement of all the hardware, where we have seen even the slightest instability.
We apologize for any inconvenience and we hope for our customers' understanding as we do everything possible to restore stability on our servers.
Jaha. Man har satsat på ny teknik och PANG! Och när funkar allt igen? Det kan man inte säga. Och jag har tappat förtroendet.
Därför byter vi i skrivande stund leverantör - från One.com till Space2u.com. Det blir en aning dyrare men mycket stabilare.
Space2u har telefonisk support (en som faktiskt svarar när man ringer) och vi blev mycket vänligt och proffsigt bemött.
Så. Och nu går jag ut med Calle.
- Michael -
När hunden är sjuk
Det är inte svårt att välja hjälp för de vanliga vaccineringarna och åkommorna. Ta den närmaste kliniken! Men då hunden är sjuk eller beter sig märkligt – när man inte förstår vad som är fatt - då vill man gärna veta lite mera om veterinären eller kliniken. Som när man själv blir sjuk.
Vi vände oss till Arninge Djurklinik för de första vaccineringarna och när Ludde kliade sig intensivt runt ena örat. Vi fick ett vänligt och intresserat bemötande, en effektiv salva mot öroninflammationen och goda skötselråd. Vi var fullt nöjda med allt.
När Ludde kom hem från ett par dagars vistelse på hundpensionat med vätskande sår på nosen och ena benet valde vi att vända oss till Djursjukhuset Albano. Vi tyckte att det kändes ännu tryggare med ett större sjukhus med många olika specialister för att snabbast och säkrast få veta hur vi skulle agera.
Vi fick kontakt med en ögonspecialist som konstaterade inflammation i ena ögat och med en hudspecialist som behandlade såren och gav oss handfasta skötselråd. Allt fungerade och efter ett par besök blev Ludde helt fri från sina besvär. Dessutom fick vi veta hur vi kan agera för att slippa återfall. Professionellt och vänligt bemötande tycks också utmärkande för djursjukhuset.
Vi har alltså goda erfarenheter av både Arninge Djurklinik och Djursjukhuset Albano. Delge oss gärna dina upplevelser av djursjukvård till else@ekstekdtkonsult.se så kan vi sammanställa erfarenheterna och få en bredare och säkrare information om de djursjukvård i och nära Täby.
Else Ekstedt
Länktips: Jordbruksverkets infosidor Om djuren blir skjuka och Vem kontaktar jag om djuren blir sjuka?
Vi vände oss till Arninge Djurklinik för de första vaccineringarna och när Ludde kliade sig intensivt runt ena örat. Vi fick ett vänligt och intresserat bemötande, en effektiv salva mot öroninflammationen och goda skötselråd. Vi var fullt nöjda med allt.
När Ludde kom hem från ett par dagars vistelse på hundpensionat med vätskande sår på nosen och ena benet valde vi att vända oss till Djursjukhuset Albano. Vi tyckte att det kändes ännu tryggare med ett större sjukhus med många olika specialister för att snabbast och säkrast få veta hur vi skulle agera.
Vi fick kontakt med en ögonspecialist som konstaterade inflammation i ena ögat och med en hudspecialist som behandlade såren och gav oss handfasta skötselråd. Allt fungerade och efter ett par besök blev Ludde helt fri från sina besvär. Dessutom fick vi veta hur vi kan agera för att slippa återfall. Professionellt och vänligt bemötande tycks också utmärkande för djursjukhuset.
Vi har alltså goda erfarenheter av både Arninge Djurklinik och Djursjukhuset Albano. Delge oss gärna dina upplevelser av djursjukvård till else@ekstekdtkonsult.se så kan vi sammanställa erfarenheterna och få en bredare och säkrare information om de djursjukvård i och nära Täby.
Else Ekstedt
Länktips: Jordbruksverkets infosidor Om djuren blir skjuka och Vem kontaktar jag om djuren blir sjuka?